sannaaah

Jaha, det gick ju inge vidare det där...
Käpprätt åt helvete kan man väl säga...

Hade ju min distriktsveterinär ute för några veckor sen som sa att det var växtvärk och att hästen skulle vila resten av vintern så blir det nog bra sen.
Nja, min magkänsla sa att det var något annat så jag beställde tid på Ultuna för en helgenomgång. För som Helge betett sig gör inte en "normal" häst. Jag har då aldrig sett det iaf.

Vi kom iaf till Ultuna i onsdags och Helge fick en box. Han var hel cool, ställde sig och åt direkt, pratade lite med stallkompisarna men annars helt lugn så vi åkte och sov.

Tillbaka på morgonen. Då hade han tempats och kollats aptit, träck och urin. De är helt otroligt bra på det där stället tycker jag. Både en själv och hästen blir bemötta jättebra av alla, hela tiden.

Så, till undersökningen.
Jag och veterinären satte oss och pratade om hans problem, hur länge jag haft honom, vad han gjort innan, vad har gjort hos mig osv.

Sen tog vi ut honom i gången och hon tittade på honom. Kände igenom ben och rygg men kände inget misstänksamt.
Jag så åt henne att "lyft ett framben får du se" och det gör hon.
Helge börjar skaka och sänker huvudet.
Vet-"Ja det här är absolut inte normalt!"
Lika på andra benet. Vet säger att det blir en utmaning att hitta vad det här felet sitter. De gör böjprov på alla fyra. Helge gillar inte när han böjs fram men travar iväg som en gud. Inte halt what so ever, inte på något ben.
Han blir longerad ute och där ser veterinären att han sätter ner ytterbak hårt. Ungefär som att han släpper ner det ist för att ställa ner det. Samma i båda varven.

Vi lägger även på sadel och longerar för vet vill se om sadeltvånget har något med detta att göra men kommer fram till att det har det inte eftersom han lugnar sig ganska snabbt och kommer till ro med sadel på ryggen.

Ja, som sagt, ben och rygg är det inga fel på utan felet sitter långt fram på hästen. Bog, bringa, halskotpelaren .

Vet säger att vi ska röntga halskotpelaren och om vi inte hittar något där så blir det scint av bogen.

Helge får lugnande och de hinner ta 3 bilder innan han "vaknar" och är för bufflig. Tillbaka till boxen och sväng, få mer lugnande och sen tog vi 6 bilder till. Efter det gick jag en promenad med honom ute för att han skulle vakna och få gå in och äta. Han gnäggade säkert 30 ggr under den promenaden. Vad hade jag dragit ut honom på?

Sen började en lång väntan på svar... Det skulle ta en timme men det tog tre. Många personer kollade bilderna om och om igen.

Min förbannade magkänsla sa mig att det här går åt helvete...
Jag hatar min magkänsla!

Iaf till slut kom veterinären och sa att han har förträngningar på två stället i halskotpelaren. De är inte spec stora men finns där. Dessa gör att hans nervsystem inte fungerar som det ska och därav hans beteende. Hjärnan får inte ut tillräcklig information till benen och därför vet han inte riktigt var han har sina ben (och jag som trott han varit unghästklantig när han kommit in med sår på benen var och varannan dag ).
En neurologspecialist kollade även honom och hon sa att allt som finns på röntgen stämmer. Hans rörelsestörningar stämmer in med vad bilderna säger.

De sa dock att han inte mår dåligt av det. Han har inte ont överhuvudtaget så jag får väl tro på det då. Han är så pigg, busig och livsglad så jag tror och hoppas de har rätt. Han kan ridas men hoppa stuts och sånna "krångliga" saker avrådde de mig eftersom han inte riktigt har koll på benen. Han kommer dock få vila hela vintern. Lite små promenader för hans skull bara.

Helge har grad ett på en fyrgradig skala och det finns nu tre alternativ.

1. Vila och hoppas det blir bra. Prognosen är väl ungefär 1 på miljonen.

2. Avlivning vilket INTE är aktuellt i dagsläget.

3. Operation.Steloperation av dessa kotor som är förträngda. Vilket inte ens är säkert att de kan erbjuda på Ultuna.
Det kommer en kille från England dit en gång i månaden och han har gjort 20-30 operationer på sånna här hästar hemma i england. Det har dock aldrig gjorts i Sverige och vi vet ännu inte om han vill och om försäkringsbolaget vill och om vi har råd att lägga till det som fattas isf. Vi ska få svar nästa vecka om vad mannen i England tycker.
Dock är operationen extremt svår, full av biverkningar och en lång,svår rehabilitering. Dessutom är det inte ens säkert att hästen blir bra, en del bryter tom nacken i uppvaket . Det finns dock hästar som klarat operationen och blivit helt bra igen som tävlas och rids normalt.

Det är väldigt svår sits jag sitter i och jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. Känner mig helt tom... Klart jag önskar av hela mitt hjärta att han vill operera och att han blir bra men alla risker gör att jag tvekar. Vet inte om jag vill att han går igenom det min lilla plutt.

Nu är han hemma igen iaf och är nöjd i sin hage.
Nästa vecka ska neurologen höra av sig och jag får ta ställning till vad som händer då...

Känns skönt att jag inte trodde dist,vet och åkte iväg iaf.
Nu VET jag vad det är, ist för att TRO.